Hope and misery

Jag har möte imorgon istället för på torsdag och för första gången så känns det lite hoppfullt faktiskt. 
Det var flera veckor sen jag hade en samtalstid pga av att hon har haft semester och jag har vart sjuk
och sist blev hon så arg och det var bara ett jobbigt möte men hon ringde mig förra torsdagen och pushade på att jag skulle hämta ut tabletterna (vilket jag fortfarade inte har gjort dock) gav mig en ny tid och sa att jag behövde tabletterna för nu "skulle vi verkligen börja kämpa"

Jag hoppas att hon kommer med något konktret, en plan,iktlinjer för jag känner mig bara vilsen och ärligt så har jag inga idéer själv om hur jag ska klara av det här. 
Jag har iallafall blivit lite mer motiverad igen även fast det är svårt och det är svårt att hålla motivationen uppe då min hjärna skriker att det är fel och rädslan är där och gnager hela tiden. 
Jag vill höra något annat än att jag måste ta mina nd för det klarar jag ju ändå inte av och under hela tiden som jag har gått där så har 1st "slinkit" uppdelad på två dagar. 
 
Aja hon lät iallafall motiverad och sjuksköterskan låter motiverad så jag hoppas som sagt att dom faktiskt har en "plan" också. 
 
På torsdag har jag iallafall bestämmt att jag ska åka och ta dom där blod proverna. Jag ringde till labb idag för att kolla lite då det stod (Fasta) på glykos provet och "ska tas innan klockan 10.00 pga av dyngsrytmen" på Järn 
så jag ville bara veta om jag får äta innan och det får jag inte. Varken kaffe eller frukost :( Jag får därimot röka så det är väl ett plus iallafall. 
Skit drygt att inte få äta frulle innan, jag kommer absolut sakna all energi den dagen för min kropp behöver alla mål jag brukar äta under en dag. 
 
Vädret tillåter den par avsnitt av skilda världar idag så det ska jag glo strax. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0