Kasta in handduken
Efter bara ett par veckor så känner jag nu, idag iallafall för att avsluta "behandligen" med psykologen och dom.
Samtalet med läkaren fuckade ur mig.
Hur kan dom sitta där och säga att jag i princip inte kommer att bli bra utan medicin?
Att det är något som behövs för att göra hjärnan "frisk". Åh! Det gör mig bara ledsen och gör så att det inte känns så jävla hoppfullt.
Jag har ingen lust att gå tillbaka dit på torsdag. Vad ska dom ens hjälpa mig med?
Idag är jag bara så jävla trött, har ont i hela kroppen och känner mig så känslig. Jag vill gråta, bara lite lite.
Jag kanske håller på att bli sjuk? Skit samma, det gör ändå ingen skillnad..
Btw så blir lilla Absint ett år idag, grattis till min söta katt som har vart "könsmogen" sen i torsdags.
Hon skriker dag som natt och låter värre än vad både Nikita och Maja har gjort under åren.
Stackars lilla sötnos.
Kommentarer
Trackback
