dagarna rullar på

men det känns som att jag står och stampar på samma ställe, bara lite tyngre, stressigare och lite mera ångestfylld.

Min kropp har vant sig med mina ångestdämpande och det är meningen att jag ska öka dosen men jag minns inte om det är med en eller två tabletter. sköterskan ska iallafall ringa mig när hon har pratat med läkaren (som aldrig verkar vara där).

nåväl jag lever iallafall och ska fortsätta med det ;)





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0