Många känslor, på en och samma gång
Det är alldeles tyst, tv.n är nästan ljudlös och det viskas fram meningar. En trött liten pojke ligger och sover i rummet brevid.
Dagen har vart rätt skön, har inte gjort speciellt mycket men Lion har vart här sen två och i natt sover han här.
Jag själv är inte trött än, världelöst. Jag skulle vilja sova så att morgon dagen kan börja, inte för att det kommer hända något speciellt men iallafall.
Ska väl hem till Tobbe och Erika vid 13.30, det kan ju bli skoj då det var ett tag sen man var där men vi får se om Lion kan hänga på eller om han åker hem innan dess. Jag hoppas (och jag tror att alla andra också) hoppas på att han kan följa med :P
Annars så har det väl inte hänt så mycket förutom att jag fick hem papper idag ifrån försäkringskassan och nu är jag sjukskriven till Maj 2013. Så jag är inte länge arbetslös bara sjuk ^^
Nej men det är väl som det är.
Jag började även med ångestdämnade här om dagen men det ska ta mellan 6-8 veckor innan dom börjar verka.
Jag hoppas att dom kommer att hjälpa mig.
Jag gick dock inte på mötet i torsdags, kroppen kändes fortfarande inte bra och jag ville inte direkt falla ihop på vägen dit. Sen så var förra mötet riktigt jobbigt, hon hade läst igenom hela min jornal sen första gången jag kom i kontakt med vården. Hon visste alltså ALLT. Vi pratade om hur allting var när jag började känna av ångesten i tididigt tonår.. Hur det har påverkat mig och min skolgång och dom handlingar jag gjort för att försöka lindra den.
Efter att hon hade läst den så konstaterade hon iallafall att jag faktiskt inte har haft någon frisk period sen jag var 11-12år kanske?
Ja jag kan inte annat än att hålla med.
Hon berättade även att det finns ett visst antal känslor som alla människor i hela världen känner, men bara ett fåtal av dom är bra. Det finns fler av den sämre sorten.
Hon frågade mig om jag har kännt några "glada" känslor någon gång och hon såg lite chockad ut när jag svarade " Ja det har jag, Väldigt många gångar" och så log jag..
Det var precis som att hon hade förväntat sig ett annat svar, att allt bara skulle ha vart mörkt men det är långt ifrån sant.
Jag har vart riktigt helhjärtat glad väldigt många gånger, fler än vad man kan räkna till.
Med väldigt många olika människor.
Jag har många, väldigt många bra minnen.. under alla dessa åren. Både med familjen och med vänner.
Det jag ville få fram var att oavsett hur jag har mått så har jag även mått väldigt bra ibland och sånt måste man faktiskt komma i håg och värdesätta.
Egentligen så förstår jag inte hur jag kunde bli så fel när jag har en sån bra familj som jag har.
Men och andra sidan så förstod jag ju inte det då men det gör jag nu. Nu kan jag växa och kanske bli hel.
Allt kan väl lagas med silvertejp?
Natti natti :)
Kommentarer
Trackback
